fredag 14 mars 2014

Gycklaren av Hjalmar Söderberg

Novellen handlade om en man som såg en yngre man på gatan men kunde inte minnas från vart han kände igen honom. Han såg sedan honom på en teater och kunde efter det minnas att han hade gått i dom yngre klasserna i skolan när han gick i dom större klasserna. Den yngre mannen hade varit mobbad och tvungen att spela olika karaktärer och känslor som mobbarna sa åt honom att göra. Nu hade den yngre mannen blivit skådespelare och spelade sina roller uppe på scenen.

Diskussionsfrågor:
1. Varför blev den yngre mannen mobbad?
2. Varför valde pojken att bli skådespelare?
3. Vad var författarens budskap med texten?

Hjalmar Söderberg föddes 1869 i Stockholm där han växte upp med sin mamma, pappa och hans 3 år äldre syster. Han växte upp i ett arbetarklass hem och studerade på skolan Norra Latin i Stockholm. Han hade inte så stort intresse för skolarbetet men började ändån att studera på Uppsala Universitetet efter studenten.







tisdag 4 mars 2014

Sammanfattning om materialutvidgning

Värme är ett mått på hur mycket atomerna och molekylerna i ett ämne rör sig. Ju varmare det blir ju mer rör sig molekylerna och atomerna på sig, därför behöver dom mer plats vilket gör att ämnet utvidgar sig. Hur mycket det utvidgar sig är olika beroende på vad det är för ämne, men tillexempel järn utvidgar sig mer än glas. Därför kommer du tillexempel kunna lossa ett järn lock från en glas burk lättare om du spolar varmvatten på locket, för det gör att locket utvidgar sig (blir större) och är därför lite för stor för glasburken som inte utvidgar sig lika mycket.

När man bygget tillexempel broar måste dom byggas så att dom kan röra lite på sig, därför läggs dom på stålrullar. Du kan även se på ledningar att dom hänger på sommaren och är sträckta på vintern, detta beror på att kylan gör att ledningen blir kortare.

Eftersom att olika tygmaterial tål olika temperaturer så måste man tillverka strykjärn efter detta. Därför har man lagt i bimetall i strykjärnen (två sammanpressade metaller) det gör att metallerna utvidgar sig olika mycket och då böjs dom vilket gör att det fungerar ungefär som en strömbrytare. Blir det för kallt böjs det åt ena hållet och blir det för varmt så böjs det åt andra hållet.

Termometrar som innehållet sprit som är färgad blå eller röd fungerar på det viset att när det blir varmt så utvidgas röret och vätskan. Men röret utvidgar sig så lite och det inte räknas och därför stiger vätskan om det är varmt och sjunker om det är kallt. Det finns även termometrar som använder sig av bimetallband, dessa termometrar kallas för bimetallstermometrar. Bimetallbandet har en spiral form som böjs av värme. När spiralen böjs så rör sig visarna så vi kan avläsa temperaturen.

Den temperaturskalan som Sverige och dom flesta andra länder använder sig av heter celsiusskalan och uppfanns av Anders Celsius. Hans ide var att temperaturskalan skulle ha två fasta punkter, dessa punkter kallas för fixpunkter och är 100°c (kokpunkten) och 0°c (fryspunkten). När celsiusskalan var ny så var det 0°c som var kokpunkten och 100°c som var fryspunkten men detta ändrades sen till så som vi har det idag. Celsiusskalan är indelad i 100 delar och varje del är en grad celsius.