Intervju med Dogboy

• Här står jag nu på en liten gata mitt i England tillsammans med Dogboy.
• Dogboy , kan du berätta för oss hur du blev just Dogboy?
• Ja , det finns inte så mycket att säga. Jag rymde från min moster när jag var liten och blev ett gatubarn. Sen började jag umgås med hundar och dom blev min familj , därav namnet Dogboy.
• Varför rymde du?
• Jag ville bort helt enkelt , både min mamma och min pappa lämnade mig och sen hamnade jag hos min moster. Jag ville leva ett liv som jag själv hade valt att leva.
• Jag förstår, Men varför just hundar?
• Jag trivs bra med hundar , man kan snacka om allt och dom lyssnar och finns där för mig. Dom skulle aldrig svika mig som mina föräldrar har gjort.
• Saknar du din mamma och pappa?
• Varje dag.
• Har du några planer på att ta dig ner till dom i USA?
• Först hade jag det , men inte längre. Det är så långt bort och jag har ju mitt liv här med mina hundar nu.
• Hade du velat att dom skulle ha tagit med dig till USA?
• Självklart hade jag velat det , men samtidigt kan jag vara glad för att dom inte gjorde det. Om dom hade tagit med mig till USA hade jag aldrig blivit ett gatubarn och trotts att man får ta mycket skit så älskar jag det livet jag lever idag.
• Har du något tipps du kan ge till andra barn runt om i världen som är eller har vart i samma situation som du?
• Låt ingen annan bestämma vad du ska tycka om dig själv. Gör det som gör dig glad och lev i nuet!
• Med dom orden tackar vi dig Dogboy och önskar dig all lycka till i livet framöver!
• Tack